Hejsan! nu är vi hemma, faktiskt... så kom vi hem för ett bra tag sedan! har bara inte hunnit blogga och har inte känt någon ork heller :P Men nu är jag på banan igen!!

Långt ifrån älskad dagarna kommer att vara på måndagar och söndagar!

Jag kommer även att variera person! som t.ex ibland är det Sanne som berättar och ibland Melanie

jag har även spelat the sims 2 ganska mycket nu så om ni vill se inlägg på det skriv meow i kommentarerna!

                                                                        Sanne

Jag gick hem för att lägga mig på min soffa. Som knappt var en soffa alls bara ett par lådor och dynor men det gick sova ändå! fast denna natten fick jag inte en så lång sömn för mitt i natten så ringde någon på min mobil.

- Hallå? det är Sanne!, svarade jag

- Hej Sanne! det är Miranda, förlåt om jag väckte dig men jag vill visa dig en grej! 

- Mitt i natten?, svarade jag väldigt fundersamt

- Ja, det är som finast då! så möt mig vid mitt hus! Björkö 34

- Ok jag kommer på kort varsel!, sa jag

Jag behövde inte gå så långt innan jag såg henne vid trottoaren! hon stod vid ett stort hus med pool och vacker ingång!

- Hej!, sa hon med samma vackra leende som förut

- Hejsan!, sa jag och kramade henne

- Så vad var det du ville visa?, frågade jag

                                                                    Miranda

- Juste häng med här!, sa jag, och försökte le

- Haha ska försöka mina ben har nästan domnat av så trött är jag!, sa Sanne och gav ett varmt leende mot mig

Men jag måste berätta hemligheten förr eller senare, tänkte jag

- Visst är det fint här!, sa jag medans mitt hjärta dunkade snabbare och snabbare 

- Jaa det är det!, är det sant att det går vild hästar här eller ljuger du bara haha!, Sa Sanne med ett jätte stort leende

Det känns nästan dumt och berätta den mörka hemligheten just nu!

- Ey! du, vad sägs som att börja jobba lite på kaféet och tjäna in extra pengar så att vi kan bygga en koja här!!, sa jag med höjd röst

Hon stannade upp och stirrade på mig i några sekunder... innan hon bröt ut i skratt

- hahahha, tror du vi kan få pengar till det!, haha du är för tokig du!, sa hon med skratt i ögonen

sedan började även jag skratta

- aaah! jag börjar bli väldigt trött men vi ses väl i skolan imorgon va?, sa jag

- japp det får vi göra!, sa Sanne 

men när vi vände oss om så såg vi en polis bil

- Ni tjejer ska inte vara ute såhär sent! detta är bara en varning och var glad för det!, sa polisen

vi hoppade in i bilen utan problem och sedan fick vi åka hem i en polis bil

Tjenare!! Vill meddela att jag kommer hem i morgon eller i övermorgon! Det kommer att bli skönt att komma hem till datorn och kunna fixa inlägg till er! Vill även meddela att jag har varit o shoppat och jag vill visa lite kläder jag köpte!!

Japp! det där är jag... rädd för att gå hem. Rädd för min mamma. Rädd för mina problem. Jag brukar oftast lugna mig med att läsa en urusel bok för då förstår jag hur lätt jag har det jämnfört med dem.

- Sanne! Dags att gå stället jag stänga! ropade ägaren från dörröppningen

Jag ställde mig upp i tystnad och gick iväg med min bok i höger hand... mot mitt hus... också kallat helvetet!

Jag öppnade dörren och fick se min mamma sittandes vid ett bord. Och höjde en arg blick mot mig!

- Jag sa ju att du skulle vara hemma DIREKT efter skolan, Skrek hon

- Jaha, sa jag med en arg och ledsen röst medans jag började gå till mitt rum

Men hon hejdade mig.

- Jaså? och vart ska du, sa Stella med irriterad röst

- till mitt rum!

- Åh så synd! har du glömt att din säng är ute?!, skrek hon med den högsta tonen i hela världen!

- Jag önkar att pappa var här, mumlade jag. Men mamma hörde vad jag sa

- Snacka inte om din pappa! han är borta för länge sedan! jag blir så jävla trött på dig!

Hon tog upp det enda kortet jag hade på honom, och rev snabbt sönder det i små bitar

- NEj! nej nej nej nej! vad har du gjort!, sa jag med en stor klump i halsen!

- Din pappa älskade ändå inte dig, eller mig! bara stick iväg din snor unge! !, skrek mamma medans hon hade tårar i ögonen!

- HÅLL KÄFTEN!, skrek jag innan jag smällde igen dörren bakom mig och stack till mitt tänkar ställe!

Jag sprang det snabbaste jag kunde. Men jag hejdade mig. Jag såg en tjej! sov hon eller var hon...död?... mitt hjärta dunkade snabbare en den snabbaste strutsen i världen medans jag gick mot henne. 

- H...Hallå?, sa jag, inget svar

- HALLÅ?, av en stor lättnad så vaknade hon!

- Hej..., sa jag med en hes röst

- Hej, vad gör du här? sa hon 

- Jag... jag tänkte bara gå till mitt tänkar ställe, sa jag med darrig röst

- aha... vad heter du?, frågade hon med den snällaste rösten jag hade hört

- Jag heter Sanne? Du då, sa jag och försökte härma hennes snälla röst

- Allvarligt?! Sanne... det är det vackraste namnet jag har hört!, själv heter jag Miranda, sa hon med ett stort leende på läpparna!

- Nähä ditt är ju finare!, sa jag med ett litet rodnande på kinderna

- Gud! det ser ut som om du har gråtit vad har hänt?, sa hon lite skräck slagen som om hon verligen brydde sig om mig!

- Äh... det är inget, lång historia! men du då? varför låg du här helt utslagen?, sa jag med en frågande röst

- vi kampar lite längre bort och jag skulle gå ut och hämta pinnar till brasan sedan måste jag väl ha somnat!, sa hon

- Wow, kampning! jag gjorde bara det när pappa levde!, sa jag och försökte föreställa mig braslukten

- Ä... är din pappa död?, sa hon skräckslaget

- ja... jag har haft ett svårt liv..., sa jag 

- MIRANDA, sa någon med en ljust röst!

- Du, vi ses här imorgon samma tid! okej?, sa hon med en glad röst!

- Visst!, jag kommer hit än den snabbaste laman!, sa jag!

- hahah, du är rolig du!, sa hon och skrattade till lite!

Har kommit på en historia ni säger hiss om ni vill läsa den och att det ska verkligen bli en historia och diss om jag ska komma på en annan idé!

Den heter: Långt ifrån älskad

Sanne lever med sin mamma i ett litet hus på landet. Men allt är inte som de ska i det lilla huset. Varje dag blir hon torterad och hatad av sin mor kanske även slagen om hon har otur! Sanne har en liten bäck som hon går till. Men en dag så möter hon en tjej. Hon såg väldigt rik och trevlig ut. Jag började med ett hest Hej. Fast det sista jag visste var att hela mitt liv skulle förändras